Semester från vinet

Då får man øl istället.

Söndag middag

Söndag middag var Lammspett med grönsakstillbehör och en liten kall sås med Dijon senap i..

Leverantören skriver:

Temple Bruer Shiraz Grenache Mourvèdre (nr 2137)

 Drycker av ekologiskt odlade jordbruksråvaror

• Årgång 2010 
• Alkoholhalt 14,0 %
• Användning Serveras vid 16-18°C till smakrika rätter av lamm- och nötkött. 
• Smak Nyanserat, fruktigt vin med fatkaraktär, inslag av mörka bär, hallon, kanel, mynta och vanilj. 

Men jag håller inte med. Fatkaraktär ok men intes SÅ fruktigt och nyanserat för 109 spänn. Det smakade inte alls illa men hade lite Bordeaux komplex men nådde inte upp dit alls. Lite "platt"

Ta nått annat..... Finns bättre...

Arrangera vinprovning hemma

 UTMANA DINA SINNEN  Att prova vin är en rolig hobby och behöver inte innebära att man måste prova dyra viner. Det kan verka invecklat, men bygger egentligen på sunt förnuft - att stanna upp ett tag och koncentrera sig på hur vinet påverkar våra sinnen. Lita på dina egna smaklökar och var inte rädd för att associera fritt till smaker. Kom ihåg att det inte finns några rätt eller fel.

Ordna en egen vinprovning och bjud in några nära vänner.

Prova vin steg-för-steg

1. Välj helst ett glas med en rejäl kupa. Fyll glaset till högst en tredjedel. Lämna plats för att kunna snurra runt vinet i glaset.
2. Studera utseendet. Håll glaset mot en vit bakgrund (en duk eller ett papper). Är vinet klart eller grumligt? I det senare fallet kan vinet vara defekt (dåligt). Vilken färg har vinet - röda viner kan vara allt från ljust röda, djupt rubinröda till tegelfärgade. Om vinet drar åt orange och tegel är det troligt att vinet är lite äldre och mognare. 
3. Dofta på vinet. Snurra glaset försiktigt så att vinet kommer i kontakt med syret i luften, på så sätt aktiveras doftämnen i vinet så att du kan uppskatta det fullt ut när du andas in doften. Dofta på vinet i ungefär 4 sekunder. Ett vin kan bjuda på en mängd olika doftupplevelser, medan ett annat bara ger en eller två doftassociationer. Ju fler associationer du hittar, ju mer komplext är vinet (vilket oftast innebär att vinet är av högre kvalitet). Med träning kan doften avslöja både druvan och dess ursrung. 
4. Smaka på vinet. Ta en ordentlig klunk och låt det snurra runt i munnen så att smakupplevelsen blir maximal. Vi uppfattar olika smaker på olika ställen i munnen; på tungspetsen känner man sötma; i mitten av tungan upplevs sälta; på sidorna av tungan känner man syrliga och sura smaker; längst bak på tungan finns smaklökar som upplever bittra smaker.
5. Anteckna och jämför vinernas olika färg, doft och smak - vad blev helhetsintrycket?  

Vilka viner?
Upp till dig. Druvor, Världsdelar, Prisklasser.... men det finns många teman,  bara ni bjuder in mig så.

Lördagsvin?

Nja ingen större provning denna Juli lördag då vi var på dop i Djurö kyrka och tog bara en säker Carmenere från Chile till den grillade kasslern och de wokade lökarna  när vi kom hem till Norra Skärgården. (som äger om man nu skall jämföra Norr och Söder)

Jag  lovar att mer seriösa tester kommer  längre fram eftersom jag har koll på mitt vinställ och vet att det finns nya viner att upptäckta där.  ( Serru) och några vita i kylen....

Grillad fisk?

Maten i lördags var hel grillad portions-forell med saffranssås.

Jag tänkte att en Stoneleigh Chardonnay skulle bli bra.  Det var väl OK men jag måste nog leta lite mer bland alla Chardonnay för att hitta mer rätt till grillad fisk.

Både Simonsig Chardonnay (nr 2032) och Stonleigh Charddonnay (nr 6427)  gick dock åt eftersom vi hade gäster på verandan.

Vinnare var, inte oväntat Stoneleigh.

Grillvin Gnarly Head

Lammspett, entrecote och en hel kyckling låg på grillen i fredags. Marinerade och kryddade med lite "drag" i.

Till en klassisk amerikansk barbecue väljer vi  ett amerikanskt vin.

Gnarly Head

89:- på Systemet


Med en hög alkoholhalt, 14,5%,  och med mycket fruktig smak blir det en riktigt bra grillkväll, allra helst till lamm och nöt . Det kan ju bli lite kallt på kvällen i vårt land men detta vin går fram bra även vid lite lägre temperaturer.

Chardonnay?

En av  läsaren av denna blogg har efterfrågat provning av Chardonnay. Då jag är relativt, helt rudis, okunnig i ämnet går jag in till min lokale vinhandlare i Norrtälje (systemet) och frågar första bästa uppackare som sliter i värmen.  Hon frågade vilket prisläge och jag höjde handen uppåt.... och det påverkar personalens mungipor i samma riktning men konstigt nog inte prisnivån? Fast jag är väl i Systembutikerna BiB Mecka, eller 25 000 invånare och 250 000 sommarstugor betyder väl något på BiB himmeln typ, eller?

Jag fick med mig 3 olika från denna tillmötesgående och trevlig personal.

Cameleon Unoaked Chardonnay Reserva 6031 79:-

Mono skriver:

Vitt vin, Torrt, Friskt & Fruktigt

Argentina, Cuyo, Mendoza, Tupungato

·         Drycker av ekologiskt odlade jordbruksråvaror

·         Årgång 2010 

• Alkoholhalt 13,5 %
• Sockerhalt Mindre än 5,0 gram/liter
• Användning Serveras vid cirka 8-10°C till fisk- eller skaldjursrätter. 
• Smak Torrt, mycket fruktigt vin med inslag av papaya, ananas och citrusskal. 

Simonsig Chardonnay (nr 2032)

Vitt vin, Torrt, Fylligt & Smakrikt

Sydafrika, Western Cape, Coastal Region, Stellenbosch

• Årgång 2010 
• Alkoholhalt 14,0 %
• Sockerhalt Mindre än 5,0 gram/liter
• Användning Serveras vid 8-10°C till rätter av grillad fisk eller till ljust kött. 

• Smak Torr, fruktig smak med rostad fatkaraktär, inslag av persika, ananas, nötter, apelsin och vanilj. 
• Färg Ljus, gul färg.
• Hållbarhet Vinner inte på lagring.
• Provning 2011-02-25
• Leverantör Tryffelsvinet AB  ( bara det !!!)
• Producent Simonsig Estate

Stoneleigh Chardonnay (nr 6427)

Vitt vin, Torrt, Fylligt & Smakrikt

Information om drycken

Ursprung

Nya Zeeland, Marlborough

• Årgång 2010 
• Alkoholhalt 14,0 %
• Sockerhalt Mindre än 5,0 gram/liter
• Användning Serveras vid 8-10°C till grillade rätter av fisk och skaldjur, eller till ljust kött. 
• Smak Torrt, fruktigt, smakrikt vin med rostad fatkaraktär, inslag av gula äpplen, smör, nötter och grapefrukt 

Fisk

Till milda fiskrätter utan smakrika tillbehör passar ett torrt friskt & fruktigt eller ett lätt & avrundat vitt vin. Ett veteöl går också bra. Till stekt eller grillad fisk passar ett fylligt & smakrikt vitt vin, eller ett mjukt & bärigt rött vin.

• Färg Ljus, gul färg.
• Hållbarhet Vinner inte på lagring.
• Provning 2011-03-17
• Leverantör Pernod Ricard Sweden AB
• Producent Stoneleigh Vineyards

• Råvaror Chardonnay
• Doft Fruktig doft med rostad fatkaraktär, inslag av gula äpplen, tropisk frukt, smör och nötter.

Jag vet inte just nu vilken som smakar till vad under helgen, men det bör klarna allt efter som. Har du en favvo Chardonnay?, maila till yxhuset@gmail.com och du får äran som belöning, eventuellt.

Les Hauts de Granget (nr 3814)

Ursäkta att vi inte har provat några  viner sedan 10:e Juni men idag så.....

Årgång 2006 

Alkoholhalt 13,0 %

60% merlot, 30% cabernet franc och 10% cabernet sauvignon.

159Kronor 

Ett ganska typiskt Bordeaux,  stramt och välbalanserat. Lite kaffe, lite choklad, plommon i bakgrunden. 

Vi hade helgrillade  lammracks idag som det passade mycket bra till. Vinet passar säkert också bra till nöt kött  men inte till fågel.

Video om Vinprovning

Lite tips om hur man provar vin på ett mer ingående vis.

http://www.youtube.com/watch?v=zKtZrv7rlfA

Vin rekommenderas

Nu när sommaren håller på att bli varm.............

Vodka & is förstör njuren.
Rom & is förstör levern.
Whiskey & is förstör hjärtat.
Gin & is förstör hjärnan.Coca cola & is förstör tänderna.
Den där jävla ISEN är ju livsfarlig!!

Håll er till vinet!

Riga airport försening

Vad gör man vid en 3 5timmars försening?
Tar en 1/2 rött förstås. Ceasar sallad till.
De hade bara italienska viner.
Jag valde Dogajolo 2009. 70% SanGiovese och 30% Cabernet och andra druvor står det bak på flasken. Det tror jag för flaskan är liten och också texten.
Den funkar till flygplatsmat. Det vill säga : Halvdyrt, halvgott och hellängtan hem till riktiga grejor serru.

Blå Druvsorter

I väntan på nästa provning kan man ju läsa på lite om själva frukten.

Barbera

Barbera odlas i hela Italien, men hemtrakten är Piemonte. Särskilt kring städerna Alba, Asti och Monferrato där den står för mer än hälften av skörden. Det mest typiska för barbera är den höga fruktsyran. Traditionellt har druvan haft en ganska låg status och gett friska, mjuka och fruktiga röda viner som bör drickas unga.Den moderna trenden går mot koncentrerade och sträva viner, och det beror på små skördar och att vinerna ofta lagras på små, nya ekfat.
Många experter menar att barbera är den intressantaste druvan i Piemonte, nebbiolo till trots.

Utanför Europa odlas barbera mer och mer i Australien (Victoria och New South Wales) och i USA (Kalifornien). Framför allt är den populär i Argentina, både på egen hand eller med sin friska fruktsyra i olika druvblandningar.

Cabernet franc

Cabernet franc betraktas ofta som en lite mindre känd släkting till den betydligt populärare cabernet sauvignon.

Doften brukar påminna om gräs, svarta vinbär, rotfrukter och hallon. Vinerna liknar cabernet sauvignonviner, men har inte lika mycket fruktsyra och strävhet.

I Frankrike odlas cabernet franc främst i Bordeaux och Loire. Druvan knoppas och mognar ganska tidigt och passar därför bäst i svala klimat. I Bordeaux blandas den alltid med merlot och/eller cabernet sauvignon. I Loire är de mest kända odlingsområdena Chinon, Bourgueil och Saumur- Champigny. Druvan odlas även i nordöstra Italien och i flera andra länder. Cabernet francviner är oftast mjuka & bäriga eller strama & nyanserade, beroende på om de

kommer ifrån Loire eller Bordeaux.

Cabernet sauvignon

Utan tvekan en av världens mest kända blåa druvor, med sina typiska aromer av svarta vinbär, nyvässad blyertspenna och gräs. Viner av cabernet sauvignon lagras dessutom ofta på ekfat som ger toner av vanilj eller kaffe. Det kan vara svårt att tro att denna strama, franska druva är en korsning av den "snällare" cabernet franc och den gröna sauvignon blanc, men så är faktiskt fallet. I dag odlas cabernet sauvignon i de flesta vinländer, eftersom den är tålig mot sjukdomar och lätt anpassar sig till olika klimat och jordar.

I hemtrakten Bordeaux blandas den alltid med andra druvsorter, som merlot, cabernet franc och ibland petit verdot. Eftersom cabernet sauvignon behöver mycket värme för att mogna, odlas den i första hand i västra Bordeaux där den grusiga jordmånen håller kvar solvärmen. De mest berömda cabernetvinerna hittar du i kommunerna Pauillac, St-Julien, Margaux och Pessac-Léognan. Italiens främsta - och dyraste - cabernetviner kommer från Toscana. Lättare cabernetviner görs bland annat i Venetien och Friuli-Venezia Giulia. Utanför Europa kommer kända cabernetviner från Napa och Sonoma i Kalifornien, Coonawarra i South Australia och Maipo i Chile.

Druvan brukar ge ganska sträva, fylliga och friska rödviner som oftast hittas under smaktyperna

fruktiga & smakrika och strama & nyanserade.

Carmenère

Carmenère var - före vinlusens härjningar under det sena 1800-talet - en viktig blå druva i Bordeaux. När odlarna skulle återplantera sina skövlade vingårdar valde de härdigare druvsorter som merlot, cabernet sauvignon och cabernet franc. Carmenère tycktes bli förpassad till en fotnot i vinböckerna.

Men Chile importerade redan under 1830-talet många sticklingar av olika druvsorter från Frankrike. För bara tio år sen visade det sig att mycket av det man trott var chilensk merlot i själva verket var just carmènere. Numera är carmenère något av en chilensk nationaldruva. Carmenère mognar senare än merlot och ger fylliga, fruktiga och relativt sträva röda viner med toner av svarta vinbär och plommon. De hittas oftast bland fruktiga & smakrika viner.

Corvina

Corvina - eller corvina veronese som är dess fullständiga namn - odlas nästan bara i Venetien i nordöstra Italien. Och den är den allra viktigaste druvan för röda viner från Bardolino och Valpolicella. Druvan blandas i regel med de mer neutrala sorterna molinara och rondinella, men kvalitetsmedvetna producenter ser till att andelen corvina är störst. Corvina har hög ruktsyra och typiska aromer som ofta förknippas med mogna körsbär och mandel.

De allt populärare amaronevinerna från Valpolicella görs huvudsakligen av corvinadruvor, liksom de lite sötare reciotovinerna. Båda vintyperna görs av druvor som skördas tidigt och får torka och skrumpna ihop under vintern. När vattnet i druvorna dunstar koncentreras socker, fruktsyror och smakämnen. Vinerna blir därför fylliga, smakrika och alkoholstarka.

Amaronevinerna är oftast kryddiga & mustiga medan de lättare valpolicella- och bardolinovinerna brukar vara mjuka & bäriga.

Garnacha/grenache

Garnacha kommer från Spanien och är landets mest odlade blå druva. I Frankrike heter den grenache och odlas överallt i södra delen av landet. Den är lättodlad och ger viner som är ganska bleka i färgen och har haft rykte om sig att vara en dussindruva. Grenache behöver mycket sol, den mognar sent och ger ofta viner med hög alkoholhalt. Druvan har mycket fruktsyra men inte särskilt mycket strävhet och passar därför utmärkt för roséviner.

Välkända roséviner av grenache görs i Navarra, Provence, och södra Rhône.

I både Spanien och Frankrike blandas den oftast med andra blå druvor i rödviner. De bästa spansk grenachevinerna kommer från Priorat i Katalonien. I Châteauneuf-du-Pape i södra Rhône är den viktigast av hela tretton tillåtna druvsorter. Den används också till starkviner i Spanien och Frankrike, till exempel i Banyuls. Ganska nyligen har Australien upptäckt grenache. Druvan trivs bra i det heta klimatet och ger mycket fruktiga & smakrika viner.

Malbec

Malbec har länge fört en undanskymd tillvaro i röda viner från Bordeaux och områden i sydvästra Frankrike. Den odlas även i Loire - där den heter cot - men har problem att mogna i det svala klimatet. I Bordeaux ses den som en utfyllnadsdruva och är på tillbakagång. Men i Cahors sydost om Bordeaux ger malbec spännande viner! Där ingår minst 70 procent av druvsorten i vinet. Vinerna från Cahors är ofta mörkt röda i färgen och fylliga, med aromer som

plommon och tobak. Malbec har också hittat ett nytt hem i Argentina. De bästa vinerna kommer från odlingar på hög höjd i Mendoza. Druvorna där blir små och koncentrerade med mycket fruktsyra, tack vare en lång och

sval växtsäsong.

Andra odlingar finns lite varstans i Nya världen, som i Sydafrika, Australien och USA. Viner av malbec är oftast fruktiga & smakrika eller strama & nyanserade.

Merlot

Merlot är en av Frankrikes vanligaste blå druvsorter och dessutom på frammarsch över hela vinvärlden. Dess popularitet hänger samman med att den mognar tidigt, ger stora skördar samt att vinerna påminner om cabernet sauvignon, men utan dess strävhet. Det är svårt att entydigt beskriva merlotviner - de kan smaka på många olika sätt. Men oavsett om de smakar gräs, plommon eller lakrits brukar vinerna vara ganska mjuka. I Bordeaux består mer än hälften av vinodlingarna av merlot och allra vanligast är druvan i de östra delarna, där den främst blandas med cabernet franc. Kända viner görs i Saint-Emilion och Pomerol. I västra Bordeaux blandas merlot med cabernet sauvignon för att ge vinet fyllighet och eldighet. Merlot ingår även i viner från sydvästra Frankrike, så kallade vin de pays, bland annat från Languedoc.

I Italien är druvan mycket vanlig och finns i många viner från Friuli, Toscana och Umbrien. Merlotviner har också länge varit vanliga i Östeuropa medan de stadigt ökar i USA, Sydamerika, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.

Merlotviner är ofta fruktiga & smakrika.

Mourvèdre

Mourvèdre är en av södra Frankrikes bästa druvsorter. I Bandol i Provence ger den fylliga, smakrika och sträva rödviner. Vinerna har ofta toner av mörka bär, kryddor och örter och många passar bra att lagra. Mourvèdre behöver mycket värme och sol för att att mogna och odlas därför sällan norr om södra Rhône. Liksom syrah används den allt oftare för att ge extra karaktär åt vinerna i Languedoc- Roussillon.

Druvans ursprung är dock sydöstra Spanien, där den heter monastrell. Den ingår i många rödviner från vindistrikten sydost om Madrid och bidrar med alkohol och strävhet. I USA och Australien heter mourvèdre mataro och har länge betraktats som en dussindruva. Men precis som med syrah har många vinproducenter här blivit medvetna om mourvèdres kvaliteter och druvan är på uppgång. Mourvèdreviner från Nya världen är ofta strama & nyanserade eller fruktiga & smakrika medan de från Europa brukar vara kryddiga & mustiga.

Nebbiolo

Den blå nebbiolodruvan odlas främst i Barolo och Barbaresco i Piemonte i norra Italien. Namnet kommer från det italienska ordet för dimma - nebbia - som är vanlig i Piemonte på hösten. Nebbiolo mognar mycket sent och trivs därför bäst på de allra soligaste lägena. Vinerna är ganska ljusa i färgen. Doften kan påminna om körsbär, tjära, torkade örter och rosor. Smaken brukar vara mycket frisk och sträv och vinerna tål därför många års lagring. Bortsett från Barolo och Barbaresco odlas nebbiolo även i andra delar av Piemonte, som Ghemme, Gattinara och Carema. Där blandas den vanligtvis med andra druvsorter och kallas även spanna. Längre österut - i Valtellina i Lombardiet - görs ett vin som kallas sfursat, av torkade druvor.Nebbiolovinerna finns oftast under rubriken strama & nyanserade.

Pinot noir

Pinot noir är en känslig och svårodlad druva som ofta ger ljusa rödviner. Man hittar aromer av jordgubbar och hallon i vinerna, ofta tillsammans med ett kryddigt inslag. Med mognaden kommer toner av svamp och multna löv.

De främsta pinot noir-vinerna kommer från Côte d'Or, i de centrala delarna av Bourgogne. Här är klimat, väder och jordmån idealiska. I Côte d'Or's norra del, Côte de Nuits, är i stort sett alla vingårdar planterade med pinot noir. De bästa vinerna kommer från enskilda vingårdar i kommuner som Gevrey-Chambertin, Morey St-Denis och Vosne-Romanée.

I Côte de Beaune, där pinot noir konkurrerar med chardonnay, är några av de viktigaste kommunerna Aloxe-Corton, Pommard och Volnay. Pinot noir är också mycket vanlig i Champagne, där den växer i en tredjedel av vingårdarna. Druvan odlas även på andra, svala ställen i Europa som Tyskland (spätburgunder), Österrike (blauer

burgunder) och norra Italien (pinot nero).

Utanför Europa har många odlare försökt sig på denna svårbemästrade druva. I delar av Kalifornien och Oregon har man lyckats bra, liksom i andra svala odlingsområden i Australien, Nya Zeeland, Chile och Sydafrika.Pinot noirviner står oftast under smaktyperna kryddiga & mustiga och mjuka & bäriga.

Pinotage

Pinotage är Sydafrikas egen blå druva. Den korsades fram 1925 i Stellenbosch av de franska druvsorterna pinot noir och cinsaut. Namnet pinotage beror på att man i Sydafrika länge kallade cinsaut för hermitage.

Druvan är lättodlad och motståndskraftig mot sjukdomar. Men den ger inte särskilt stora skördar och har därför ibland drivits till överproduktion. Bra pinotageviner är ofta rejält fruktiga och sträva med lite brända, rökiga aromer och ett kryddigt inslag medan de enklare vinerna ofta är friska och bäriga. Pinotage Producers Association är en sydafrikansk förening av odlare som förespråkar druvan och det behövs nog. För bortsett från Sydafrika finns några små odlingar i Nya Zeeland, Zimbabwe och USA. Pinotageviner är oftast av smaktyperna mjuka & bäriga eller fruktiga & smakrika.

Primitivo

DNA-teknik har numera fastslagit att den syditalienska primitivo är samma druva som Kaliforniens zinfandel.

I Italien odlas primitivo huvudsakligen i Apulien på den italienska klacken, där druvan ger fylliga och alkoholrika röda viner. Dessa viner användes länge mest för att blanda i "tunnare" viner och att ge dem mera alkohol och smak. Men nu när fruktiga & smakrika viner blivit populära världen över exporterar man druvrena viner av primitivo och skriver också ut druvans namn på etiketten.

Sangiovese

Sangiovese är en klassisk, italiensk rödvinsdruva som odlas i hela landet, men framför allt i Toscana och Emilien-Romagna. Den har många synonymer, som brunello och prugnolo. Enklare sangioveseviner är ofta friska och ganska sträva med toner av körsbär och mandel. Mer koncentrerade viner har aromer som mörka körsbär, pinje, rostat kaffe och choklad - ofta kombinerade med en tydlig fatkaraktär. I Toscana kommer främst sådana viner från Chianti Classico, Brunello di Montalcino och i viss mån även Vino Nobile de Montepulciano och Carmignano.

Utanför Italien odlas den än så länge i mycket liten omfattning, men intresset för sangiovese går  stadigt framåt i dKalifornien och Australien. Viner av sangiovese tillhör oftast smaktyperna fruktiga & smakrika och strama & nyanserade.

Syrah/shiraz

Syrah är en blå druva som trivs bäst i varma klimat. Den hör ursprungligen hemma i norra Rhônedalen i Frankrike men har länge odlats under namnet shiraz i Australien. Syrahviner brukar vara mörkt röda till färgen. Aromen påminner om mörk frukt som till exempel björnbär och plommon, ofta tillsammans med ett pepprigt och rökigt inslag. Vinerna är fylliga, ganska sträva och alkoholrika. I norra Rhône görs lagringståliga viner i Côte-Rôtie, Hermitage, Cornas, St-Joseph och Crozes- Hermitage (ibland förekommer även en liten del viognier).

I södra Rhône blandas den ofta med andra druvsorter som grenache, carignan och cinsaut. Syrah blir också allt viktigare i viner från Provence och Languedoc-Roussillon. Till Australien kom shiraz under 1800-talets första hälft. Den blev snabbt populär och betraktades länge som en enkel, pålitlig druva som bäst passade att blandas med andra druvor. I dag finns många långlivade shirazviner som kan mäta sig med de främsta franska vinerna. Några av de bästa odlingsområdena för australiensisk shiraz är Barossa Valley, McLaren Vale och Clare Valley. USA, Argentina, Chile och Sydafrika är andra länder där denna druva är på frammarsch. Viner av syrah brukar vara fruktiga & smakrika, kryddiga & mustiga och ibland strama &

nyanserade.

Tannat

Tannat är en druva från den franska delen av Baskien och odlas nästan bara där - och i Uruguay i Sydamerika. I Frankrike har området Madiran gjort denna smakrika druva känd. Här gör man av tradition mycket sträva, fylliga och smakrika rödviner som passar bra att lagra. Ofta är de så strama att de blandas med andra sorter som cabernet sauvignon, cabernet franc och den mindre kända druvan fer. Madiranviner brukar också ekfatlagras av samma skäl. Nu för tiden kan man med moderna vinmakningsmetoder framhäva fruktigheten i dessa viner och  vinerna från Uruguay är betydligt fruktigare än sina franska motsvarigheter. Tannatviner brukar vara strama & nyanserade eller fruktiga & smakrika.

Tempranillo

Spaniens stolthet som framför allt odlas i norra och mellersta delen av landet. Några av de främsta vinerna kommer från Rioja, Ribera del Duero, Navarra och Penedès. Druvan har många olika namn beroende på var den odlas: tempranillo i Rioja och Navarra, tinto fino eller tinto del país i Ribera del Duero, tinto de toro i Toro, cencibel i La Mancha och Valdepeñas och ull de llebre (harögat) i Katalonien.

Tempranillo är ganska neutral och har inte så mycket fruktsyra. Därför blandas den ofta med andra druvsorter för att ge ett mer nyanserat och lagringståligt vin. Många tempranilloviner lagras länge på amerikanska ekfat som ger mycket smak och toner av vanilj. Det är därför svårt att uppfatta vilka aromer som egentligen är druvtypiska. Doften brukar beskrivas som kryddig, med inslag av vanilj, fat, torkad frukt och örter. Numera är det vanligt att vinerna inte ligger så lång tid på fat. Detta för att anpassas till den internationella trenden med fruktiga viner. Denna spanska favorit odlas också i Argentina och i Portugal, där den bland annat heter tinta roriz och ingår i portviner. Viner av tempranillo är oftast kryddiga & mustiga.

Zinfandel

Zinfandel kom troligtvis till USA i början av 1800-talet, och det är i Kalifornien druvan är riktigt stor - till och med den mest planterade blå druvan av alla. Vinodlarna där har alltid betraktat zinfandel som en inhemsk druva, även om det visat sig att den är identisk med den syditalienska primitivo.Zinfandel ger allt från lätta, fruktiga roséviner till smakrika rödviner med hög alkoholhalt. De sistnämnda kommer bland annat från Dry Creek Valley i Sonoma County och från Santa Cruz, söder om San Francisco.

Rödvinerna är ofta mycket fruktiga i både doft och smak, med toner som påminner om björnbär och mörka körsbär. För det mest finns också vanilj och rostade toner som kommer av en tids fatlagring. Viner av zinfandel är liksom primitivoviner oftast fruktiga & smakrika.

Midsommarafton

Boulevin, kallt och billigt.